LINOLJEFÄRG UTOMHUS
"Linoljefärg för utomhusbruk har fått ökad efterfrågan igen. Linoljefärg tillbereddes förr av målaren på arbetsplatsen"
Bildkälla. Ottossons Färgmakeri
LINOLJEFÄRG UTOMHUS - Linoljefärg har använts för utvändig målning sedan 1700-talet. Färgen blev vanlig i samband med att timmerhusen började kläs in med träpanel. På 1800-talet blev färgen mer allmänt spridd och kom sedan att ända in på mitten av 1900-talet dominera på trähus i de fall där inte rödfärg användes. Liksom när det gäller målning inomhus har, under den tidsrymd oljefärg förekommit, förändringar skett i målningstekniken. Linoljefärg har förr använts på de flesta underlag som trä, plåt, gjutjärn, gips med mera. Idag används linoljefärg mest vid ommålning av tidigare oljefärgsmålade ytor.
Linoljefärg för utomhusbruk på trä och plåt har dock fått ökad efterfrågan igen och nymålning med linoljefärg har blivit allt vanligare. Linoljefärg tillbeddes förr av målaren på arbetsplatsen. På 1930-talet började fabriksblandad linoljefärg att tillverkas, men ända in på mitten av 1950-talet förekom platstillredd färg. Idag kan man välja mellan att köpa färdigblandad färg eller att tillreda färgen själv. Nedan förklarar vi hur man manuellt kan tillblanda sin linoljefärg.
INNEHÅLL - Linoljefärg för utvändig målning består av kokt linolja, pigment samt balsamterpentin och lite torkmedel. Linoljan är bindemedel och ger även färgen dess glans. Pigmenten ger färgen dess kulör, täckförmåga och fyllighet. Balsamterpentin är förtunningsmedel. En mindre mängd zinkvitt bör ingå i all linoljefärg för utomhusbruk eftersom zinkvitt har mögelhämmande effekt och positivt påverkar färgens åldrande. Alltför stor mängd zinkvitt gör däremot färgen spröd.
EGENSKAPER - Linoljefärg har god beständighet. Den har bra inträngnings- och vidhäftningsförmåga på de flesta underlag. Färgens torrhalt är hög, det vill säga den innehåller liten del flyktiga beståndsdelar, som försvinner då färgen torkat. Färgen torkar genom oxidation med luftens syre. Genom klimatpåverkan kritar och vittrar så småningom linoljefärg. Detta är fördelaktigt vid kommande ommålningar. Linoljefärg är jämförelsevis lätt att underhålla och avlägsna vid behov.
BASRECEPT - Det är svårt att ange exakta recept för äldre oljemåleri. Målarna tillredde färgerna efter egna erfarenheter och anpassade proportionerna linolja och terpentin till pigmentets egenskaper och till underlagets sugning. Genom att oljebehovet skiljer sig för olika pigment kan mängden linolja som åtgår för att göra en färgpasta variera. Receptet nedan avser en linoljefärg av 1900-talstyp.
För att tillverka vit linoljefärg användes framtill mitten av 1800-talet blyvitt och zinkvitt. Blyvitt är ett giftklassat pigment som idag har ersatts av en kombination av titandioxid och zinkvitt. Den blyvita linoljefärgen hade en dragning av grått. Önskar man kopiera detta kan man idag bryta färgen med hjälp av pigmentet grön umbra.
RECEPT 5 L VIT LINOLJEFÄRG
Linoljefärg för utomhusbruk på trä och plåt har dock fått ökad efterfrågan igen och nymålning med linoljefärg har blivit allt vanligare. Linoljefärg tillbeddes förr av målaren på arbetsplatsen. På 1930-talet började fabriksblandad linoljefärg att tillverkas, men ända in på mitten av 1950-talet förekom platstillredd färg. Idag kan man välja mellan att köpa färdigblandad färg eller att tillreda färgen själv. Nedan förklarar vi hur man manuellt kan tillblanda sin linoljefärg.
INNEHÅLL - Linoljefärg för utvändig målning består av kokt linolja, pigment samt balsamterpentin och lite torkmedel. Linoljan är bindemedel och ger även färgen dess glans. Pigmenten ger färgen dess kulör, täckförmåga och fyllighet. Balsamterpentin är förtunningsmedel. En mindre mängd zinkvitt bör ingå i all linoljefärg för utomhusbruk eftersom zinkvitt har mögelhämmande effekt och positivt påverkar färgens åldrande. Alltför stor mängd zinkvitt gör däremot färgen spröd.
EGENSKAPER - Linoljefärg har god beständighet. Den har bra inträngnings- och vidhäftningsförmåga på de flesta underlag. Färgens torrhalt är hög, det vill säga den innehåller liten del flyktiga beståndsdelar, som försvinner då färgen torkat. Färgen torkar genom oxidation med luftens syre. Genom klimatpåverkan kritar och vittrar så småningom linoljefärg. Detta är fördelaktigt vid kommande ommålningar. Linoljefärg är jämförelsevis lätt att underhålla och avlägsna vid behov.
BASRECEPT - Det är svårt att ange exakta recept för äldre oljemåleri. Målarna tillredde färgerna efter egna erfarenheter och anpassade proportionerna linolja och terpentin till pigmentets egenskaper och till underlagets sugning. Genom att oljebehovet skiljer sig för olika pigment kan mängden linolja som åtgår för att göra en färgpasta variera. Receptet nedan avser en linoljefärg av 1900-talstyp.
För att tillverka vit linoljefärg användes framtill mitten av 1800-talet blyvitt och zinkvitt. Blyvitt är ett giftklassat pigment som idag har ersatts av en kombination av titandioxid och zinkvitt. Den blyvita linoljefärgen hade en dragning av grått. Önskar man kopiera detta kan man idag bryta färgen med hjälp av pigmentet grön umbra.
RECEPT 5 L VIT LINOLJEFÄRG
- 3.2 L linolja
- 6.5 kg titanoxid pigment
- 2 kg zinkvitt pigment
- torkmedel (zikativ)
Man kan idag eventuellt ersätta en del av mängden titandioxid med motsvarande mängd fältspat eller bariumsulfat. Fältspat och bariumsulfat är fyllnadsmedel som användes i syfte att minska kritningen på färgen vid åldring samt minska åtgången av det dyrare pigmentet.
PIGMENTERAD LINOLJEFÄRG - Önskas en kulörstark färg baseras färgen på det kulörta pigmentet som är aktuellt. Färgen kan sedan brytas med vitt om ljusare färg önskas. Vid ljusare kulörer utgår man från en vit färg och bryter med kulört pigment. Observera att olika pigment har olika oljebehov, ett generellt recept kan därför inte ges. Oavsett kulör bör man eftersträva en zinkvitthalt i färgen på ca 15-20 viktsprocent.
TILLREDNING
MELLANSTRYKNINGSFÄRG ERHÅLLES genom att 10-20% balsamterpentin tillsätts till basfärgen. Som slutstrykningsfärg användes basfärgen oförtunnad.
Idagens fabrikstillverkade linoljefärger ingår regel standolja i syfte att göra färgen smidigare och förbättra dess väderbeständighet. Även i manuellt tillredd färg kan man tillsätta 5-10% standolja. När man tillreder oljefärg bör man beräkna mängden av färg så att det räcker till såväl grund- som mellan- och slutstrykning.
VIKTIGT! Vid förtunning av linoljefärg med balsamterpentin får omröring ej ske med elektriskt drivna maskiner som elvisp eller borrmaskin på grund av explosionsrisk. Använd istället en trästicka vid blandning av terpentin i oljefärg. "Förarbetet är viktigt. Vid ommålning måste ytorna först tvättas och spikar som krupit upp slås in"
APPLICERING - Målning med linoljefärg bör ske då det är varmt och torrt ute. Fukthalten hos träet får inte vara högre än cirka 15%. Maj-augusti är bästa målningsperioden. Direkt solsken bör undvikas, då det kan ge upphov till blåsbildning på grund av för snabb torkning på ytan av färgen. Bäst är att följa solens gång och stryka fasader som redan varit solbelysta.
ARBETSGÅNG NYMÅLNING:
Antalet strykningar vid ommålning kan variera beroende på den underliggande ytans kondition. Linoljefärg ska strykas tunt. Principen är hellre flera tunna strykningar än få tjocka.
Grundfärgen skall inte ge full täckning. Om färgen stryks för tjockt kommer den att skinntorka och rynka sig. Linoljefärg torkar långsammare än moderna färgtyper. Övermålningsbar är färgen efter cirka 3 dagar, om vädret är varmt och torrt. Färgens sammansättning vid olika kulörta pigment kan även göra att torktiden varierar. Alltför långa intervaller mellan strykningarna bör undvikas.
Till fasadytor är det lämpligt att använda rund eller oval pensel, en så kallad ytstrykare med en diameter på ungefär 7 cm. Dessutom behövs en sparpensel och en elementpensel för svåråtkomliga ställen. Vid ommålning där den befintliga oljefärgen är mycket fet liksom vid nymålning på trä som är oljat med fet olja är det stor risk att det uppstår blåsor främst på sydfasader. Detta oavsett vilken färgtyp man målar med.
NYMÅLNING:
ARBETSGÅNG
Förarbetet är viktigt. Vid ommålning måste ytorna först tvättas och spikar som krupit upp slås in. Förr tvättades inte ytorna vid ommålning utomhus men dagens luftföroreningar gör detta nödvändigt. Fasaden kan tvättas med målartvätt och vatten men vattentvättning med högtrycksspruta, trycktvätt är vanligast idag.
Det är viktigt att den som utför högstryckstvätt vid rengöring av fasader är väl förtrogen med tekniken så att väggkonstruktionen inte vattenskadas. Efter tvättning borstas och skrapas all avflagnad färg bort.
Luddighet och grånad på bart trä så kallad blåträ avlägsnas genom skrapning och slipning. Skadat trä till exempel rötskadat ändträ lagas med friskt trä. Kapa inte virket för snålt utan se noga till att virket är friskt vid kapningsstället.
Vid ommålning av fasader som efter skrapning endast har mindre skador på färgskiktet (cirka 10%) behöver bara skadade partier grundas. Är däremot uppemot 30-40% av det gamla färgskiktet skadat bör hela ytan grundas. Mycket illa medfarna ytor bör grundas med en väl utspädd grundfärg. Efter grundning kittas mindre sprickor med linoljekitt. Kittet skall endast läggas i sprickan och inte spacklas ut på träet.
Förr tillverkades kitt genom att krita blandades i färgen. Kittet behöver inte torka före övermålning. Är sprickorna större än 6 mm bör de lagas i med träkilar. Därefter strykes ytorna 1-2 gånger. Önskar man helt avlägsna det gamla färgskiktet kan detta ske med färgborttagningsmedel. Det bör observeras att luftvärmepistol inte är lämplig för amatörer utan bör överlåtas åt fackfolk och ske i samråd med den lokala brandmyndigheten, bland annat med hänsyn till brandrisken. Vi rekommenderar istället att ni använder Speedheater, vilket är en skonsammare och inte bränner träet. Även då bör man emellertid vara försiktig eftersom vissa material har låg antändningstemperatur. Att sandblästra bort färg på träfasader är olämpligt då underlaget härigenom lätt skadas.
OMMÅLNING FÖNSTERSNICKERIER - Fönster behöver i regel målas om oftare än fasadytor i övrigt. Sido- och bottenstycken måste regelbundet ses över. Speciellt viktigt är det att se till att fönsterkittet är helt så att inte fukt tränger in i träet och orsakar röta.
ARBETSGÅNG
ALTERNATIV 2.
RECEPT LINOLJEKITT
Fukta kritan med vatten och tillsätt därefter linolja. Kritan ska arbetas in i oljan så att en klibbfri och smidig massa erhålles. Alternativt kan industriellt tillverkad oljebaserat kitt användas.
PIGMENTERAD LINOLJEFÄRG - Önskas en kulörstark färg baseras färgen på det kulörta pigmentet som är aktuellt. Färgen kan sedan brytas med vitt om ljusare färg önskas. Vid ljusare kulörer utgår man från en vit färg och bryter med kulört pigment. Observera att olika pigment har olika oljebehov, ett generellt recept kan därför inte ges. Oavsett kulör bör man eftersträva en zinkvitthalt i färgen på ca 15-20 viktsprocent.
TILLREDNING
- HÄLL EN MINDRE del kokt linolja i ett kärl och tillsätt pigmentet. RÖR SEDAN tills dess pigmentet fördelats i linoljan så att en blank och smidig pasta uppstår. Använd en platt trästicka eller en elektrisk visp.
- HÄLL DÄREFTER i ytterligare linolja tills en jämn färg erhålles. Samtidigt kan eventuellt torkmedel tillsättas. Önskar man bryta färgen använder man en färgpasta av brytpigment och rör ned i färgen varpå hela färgen rörs upp ordentligt.
- OLJEFÄRGEN FÖRTUNNAS sedan med balsamterpentin till grundfärg och mellanstrykningsfärg. Om färgen inte förtunnas blir den för fet och har svårt att bli helt genomtorr mellan strykningarna och risken för blåsbildning är då stor.
MELLANSTRYKNINGSFÄRG ERHÅLLES genom att 10-20% balsamterpentin tillsätts till basfärgen. Som slutstrykningsfärg användes basfärgen oförtunnad.
Idagens fabrikstillverkade linoljefärger ingår regel standolja i syfte att göra färgen smidigare och förbättra dess väderbeständighet. Även i manuellt tillredd färg kan man tillsätta 5-10% standolja. När man tillreder oljefärg bör man beräkna mängden av färg så att det räcker till såväl grund- som mellan- och slutstrykning.
VIKTIGT! Vid förtunning av linoljefärg med balsamterpentin får omröring ej ske med elektriskt drivna maskiner som elvisp eller borrmaskin på grund av explosionsrisk. Använd istället en trästicka vid blandning av terpentin i oljefärg. "Förarbetet är viktigt. Vid ommålning måste ytorna först tvättas och spikar som krupit upp slås in"
APPLICERING - Målning med linoljefärg bör ske då det är varmt och torrt ute. Fukthalten hos träet får inte vara högre än cirka 15%. Maj-augusti är bästa målningsperioden. Direkt solsken bör undvikas, då det kan ge upphov till blåsbildning på grund av för snabb torkning på ytan av färgen. Bäst är att följa solens gång och stryka fasader som redan varit solbelysta.
ARBETSGÅNG NYMÅLNING:
- Grundning
- Mellanstrykning
- Slutstrykning
Antalet strykningar vid ommålning kan variera beroende på den underliggande ytans kondition. Linoljefärg ska strykas tunt. Principen är hellre flera tunna strykningar än få tjocka.
Grundfärgen skall inte ge full täckning. Om färgen stryks för tjockt kommer den att skinntorka och rynka sig. Linoljefärg torkar långsammare än moderna färgtyper. Övermålningsbar är färgen efter cirka 3 dagar, om vädret är varmt och torrt. Färgens sammansättning vid olika kulörta pigment kan även göra att torktiden varierar. Alltför långa intervaller mellan strykningarna bör undvikas.
Till fasadytor är det lämpligt att använda rund eller oval pensel, en så kallad ytstrykare med en diameter på ungefär 7 cm. Dessutom behövs en sparpensel och en elementpensel för svåråtkomliga ställen. Vid ommålning där den befintliga oljefärgen är mycket fet liksom vid nymålning på trä som är oljat med fet olja är det stor risk att det uppstår blåsor främst på sydfasader. Detta oavsett vilken färgtyp man målar med.
NYMÅLNING:
- Grundning
- Kittning av mindre sprickor och håligheter
- Mellanstrykning
- Slutstrykning.
ARBETSGÅNG
- Tvättning före ommålning
- Skrapa löst sittande färg
- Grundmåla
- Kitta sprickor och ojämnheter
- Mellanstrykning
- Slutstrykning.
Förarbetet är viktigt. Vid ommålning måste ytorna först tvättas och spikar som krupit upp slås in. Förr tvättades inte ytorna vid ommålning utomhus men dagens luftföroreningar gör detta nödvändigt. Fasaden kan tvättas med målartvätt och vatten men vattentvättning med högtrycksspruta, trycktvätt är vanligast idag.
Det är viktigt att den som utför högstryckstvätt vid rengöring av fasader är väl förtrogen med tekniken så att väggkonstruktionen inte vattenskadas. Efter tvättning borstas och skrapas all avflagnad färg bort.
Luddighet och grånad på bart trä så kallad blåträ avlägsnas genom skrapning och slipning. Skadat trä till exempel rötskadat ändträ lagas med friskt trä. Kapa inte virket för snålt utan se noga till att virket är friskt vid kapningsstället.
Vid ommålning av fasader som efter skrapning endast har mindre skador på färgskiktet (cirka 10%) behöver bara skadade partier grundas. Är däremot uppemot 30-40% av det gamla färgskiktet skadat bör hela ytan grundas. Mycket illa medfarna ytor bör grundas med en väl utspädd grundfärg. Efter grundning kittas mindre sprickor med linoljekitt. Kittet skall endast läggas i sprickan och inte spacklas ut på träet.
Förr tillverkades kitt genom att krita blandades i färgen. Kittet behöver inte torka före övermålning. Är sprickorna större än 6 mm bör de lagas i med träkilar. Därefter strykes ytorna 1-2 gånger. Önskar man helt avlägsna det gamla färgskiktet kan detta ske med färgborttagningsmedel. Det bör observeras att luftvärmepistol inte är lämplig för amatörer utan bör överlåtas åt fackfolk och ske i samråd med den lokala brandmyndigheten, bland annat med hänsyn till brandrisken. Vi rekommenderar istället att ni använder Speedheater, vilket är en skonsammare och inte bränner träet. Även då bör man emellertid vara försiktig eftersom vissa material har låg antändningstemperatur. Att sandblästra bort färg på träfasader är olämpligt då underlaget härigenom lätt skadas.
OMMÅLNING FÖNSTERSNICKERIER - Fönster behöver i regel målas om oftare än fasadytor i övrigt. Sido- och bottenstycken måste regelbundet ses över. Speciellt viktigt är det att se till att fönsterkittet är helt så att inte fukt tränger in i träet och orsakar röta.
ARBETSGÅNG
- Tvätta med målartvätt, tvätta noga av målartvätten med kallt vatten.
- Skrapa bort löst sittande färg på karmar och på kittfalsen.
- Grundmåla
- Kitta hål och sprickor och glasfals.
- Grundmåla de ytor där du skrapat bort färg.
- Mellanstryk
- Slutstrykning
ALTERNATIV 2.
- Grundmåla hela ytan
- Mellanstrykning
- Slutstrykning
- Tvätta fönstersnickerierna med målartvätt för hand, tvätta av målartvätten noga med kallt vatten innan målning.
- Skrapa kittfalsar och avlägsna allt löst kitt
- Blottade kittfalsar ska sedan grundas innan de kittas.
- Grundning förhindrar kittet från att torka ut och spricka samt ökar dess vidhäftning. Det bör observeras att även ytterbågens insida bör strykas med utomhusfärg.
RECEPT LINOLJEKITT
- 1 del kokt linolja
- 1 del krita
- 1 del vatten
Fukta kritan med vatten och tillsätt därefter linolja. Kritan ska arbetas in i oljan så att en klibbfri och smidig massa erhålles. Alternativt kan industriellt tillverkad oljebaserat kitt användas.
